Vadimplantat
Om Vadimplantat
Kirurgi med vadimplantat är ett estetiskt ingrepp som syftar till att förstärka eller återställa volym och kontur i underbenets vadmuskulatur. Målet är att skapa mer proportionerliga ben i förhållande till resten av kroppen. Ingreppet passar både personer med medfödd underutveckling, till exempel vid tunn benstruktur eller muskeldystrofi, samt de som efter skada eller sjukdom har fått muskulär asymmetri. Det är också populärt bland bodybuilders och andra träningsintresserade som trots träning har svårt att uppnå önskad vadmuskulatur.
Ingreppet görs vanligen under narkos och tar cirka 1–2 timmar. Ett snitt på cirka 4–5 cm läggs i knävecket, vilket ger ett diskret ärr som oftast döljs väl i hudvecken.
Implantatet placeras i en ficka som skapas mellan vadmusklerna. De två huvudsakliga vadmusklerna är gastrocnemius medialis och gastrocnemius lateralis, alltså den inre respektive yttre delen av den ytliga vadmuskeln. Djupt in under dessa ligger soleus, som i vissa tekniker kan inkluderas som riktmärke för djupare placering, även om den sällan manipuleras direkt.
Det finns två huvudsakliga placeringstekniker:
- Subfascial placering: Implantatet läggs ytligt ovanpå vadmuskeln, under muskelns omgivande fascia. Denna metod är tekniskt enklare och vanlig, särskilt hos patienter med tunnare vävnad.
- Submuskelär placering: Implantatet förs in mellan muskelbukar av gastrocnemius, vilket ger en mer naturlig form och bättre täckning av implantatet. Den kräver dock mer kirurgisk erfarenhet och medför en något längre återhämtning.
Implantaten tillverkas av fast, formstabilt silikon – inte samma typ som används i bröstimplantat. De innehåller alltså ingen vätska eller gelé utan är massiva och behåller sin form även vid tryck. Detta gör dem mycket hållbara och motståndskraftiga mot deformation, även vid hög fysisk belastning. De är anatomiskt utformade, ofta avlånga eller avsmalnande för att efterlikna vadmuskulaturens naturliga kurvatur. Storlekarna varierar, och kirurgen väljer modell utifrån patientens anatomi och mål.
Personer som har oproportionerligt små eller underutvecklade vader, eller som har förlorat muskelmassa efter skador eller neurologiska sjukdomar (som polio eller muskeldystrofi), är bra kandidater. Även estetiska motiv, som att vilja ha en mer atletisk benform, är vanligt. Kirurgi med vadimplantat passar särskilt bra för dem som trots träning har svårt att få synlig vadmuskulatur, då det området ofta är genetiskt motståndskraftigt mot muskeluppbyggnad.
Operationen rekommenderas inte för personer med:
- Dålig blodcirkulation i benen (t.ex. vid diabeteskomplikationer)
- Aktiv infektion eller dålig sårläkning
- Uttalad benägenhet för ärrhypertrofi eller keloidbildning
- Rökning (på grund av försämrad läkningsförmåga)
- Orealistiska förväntningar
Fördelar:
Vadimplantat ger ett permanent resultat som inte påverkas av viktminskning eller träning. Det är det mest effektiva kirurgiska sättet att förstärka vadvolymen. Jämfört med fettransplantation ger implantat mer förutsägbart och symmetriskt resultat.
Nackdelar:
Ingreppet är mer omfattande än exempelvis fettinjektioner, med längre återhämtning och något högre riskprofil. Det är också mindre flexibelt än eget fett vad gäller formbarhet. Dessutom finns alltid en risk för synlig eller palpabel kant om implantatet inte täcks väl av muskel och vävnad.
De vanligaste riskerna inkluderar infektion, blödning, svullnad och smärta. Ärrbildning kan i vissa fall bli mer framträdande om patienten är benägen att bilda keloider. En specifik risk för vadimplantat är att implantatet förskjuts eller att asymmetri uppstår. Nedsatt känsel kring vaden förekommer, men är oftast tillfällig.
Kapselbildning – alltså att kroppen bildar en hård kapsel runt implantatet – är ovanligt vid vadimplantat, eftersom det rör sig om fasta, icke-flytande implantat. Det kan dock ske, särskilt om infektion tillstöter eller om kroppen reagerar ovanligt starkt.
Inför en vadimplantatsoperation rekommenderar vi att man:
- Slutar röka minst en månad före och tre månader efter operationen för att främja läkning.
- Följer kirurgens råd om kost och medicinering.
- Planerar för återhämtning genom att ordna med hjälp hemma, såsom barn- eller djurvakt. Det är också bra att ha någon hos sig de första dygnen efter ingreppet.
- Förbereder hemmet med nödvändigheter för en bekväm återhämtning. Placera det du behöver lågt i skåpen. Tvätta undan. Handla hem mat etc, laga mat och lägg i frysen, tänk ut något att göra för barnen…
- Du kommer inför en operation troligen att få duscha med desinficerande medlet klorhexidin (Descutan/Hibiscrub) kvällen före och morgonen innan operationen. Bädda rent så du inte behöver lägga dig i dina gamla lakan efter det. Håll husdjuren borta från sängen.
- Ha några ombyten kläder som är lätta att klä på sig och sköna att bära även vid ömhet och nedsatt rörlighet. Ha på dig sådana till kliniken, om det känns relevant.
- Ev. köper hem laxermedel eller bulkmedel, då förstoppning kan förekomma efter operationen. Kanske vill du ge någon en apoteksfullmakt så hen kan hämta ut din medicin?
Efter operationen är smärtan oftast måttlig men tydlig, särskilt vid gång eller stående, och varar normalt i 7–10 dagar. Svullnad och blåmärken är vanliga och kan bestå i flera veckor. Patienten får ofta bära kompressionsbandage eller -strumpor i 2–4 veckor för att stödja läkningen.
Gång med stöd (kryckor) rekommenderas de första dagarna, och full belastning bör undvikas tills smärtan avtar. De flesta kan återgå till vardagliga sysslor inom två veckor. Att springa, hoppa eller träna vader intensivt bör dock undvikas i minst 6–8 veckor. Träning i full skala rekommenderas först efter 10–12 veckor.
Stygnen tas bort efter cirka 7–10 dagar, och ett återbesök för kontroll görs ofta inom den första månaden.
De första resultaten syns omedelbart efter operationen, men svullnad och vävnadsreaktion gör att slutresultatet inte är fullt synligt förrän efter 2–3 månader. De flesta är helt återställda efter 3–4 månader.
Vadimplantat är mycket hållbara och kan förväntas sitta kvar resten av livet om inga komplikationer uppstår. De behöver sällan bytas ut, till skillnad från bröstimplantat, och påverkas inte av fysisk aktivitet såsom löpning eller tyngdlyftning.
Priset för vadimplantat i Sverige ligger mellan cirka 60 000 och 90 000 kronor beroende på klinik, implantattyp och om ingreppet är ensidigt eller dubbelsidigt. I vissa fall kan tillkommande kostnader uppstå för narkos, konsultation eller eftervård.
Om man inte vill genomgå kirurgi med vadimplantat finns det några alternativ:
- Fettransplantation (lipofilling): Eget fett sugs ut från ett annat område och sprutas in i vaderna. Ger ett mjukare och mer subtilt resultat, men en del av fettet försvinner över tid.
- Högintensiv vadträning: För vissa kan målinriktad styrketräning förbättra volym och form, men genetiska begränsningar gör detta svårt för många.