Hudförändringar, t ex vårtor, basaliom
Om Hudförändringar, t ex vårtor, basaliom
Det finns en rad olika hudförändringar, alltifrån harmlösa utväxter till mer allvarliga förändringar som kräver snabb medicinsk behandling. Här är några exempel:
- Vårtor (orsakade av HPV-virus) – kan uppstå på händer, fötter eller andra delar av kroppen. Oftast ofarliga men kan vara kosmetiskt störande eller smärtsamma.
- Basaliom (basalcellscancer) – en form av hudcancer som vanligen växer långsamt och sällan sprider sig, men ändå bör behandlas för att undvika lokala skador och återfall.
- Milia – små vita talgcystor på huden, särskilt runt ögonen eller på kinder. Ofarliga men ibland kosmetiskt störande.
- Hemangiom – godartade blodkärlsförändringar som kan se ut som röda eller blåaktiga fläckar. Smultronmärke hos barn är ett vanligt exempel.
- Mollusker – virusbetingade knottror, främst hos barn, som brukar försvinna av sig själva inom ett par år.
- Lipom – godartade fettknutor under huden. Ofta mjuka och rörliga. Kan tas bort om de ger obehag.
- Keratos – kan vara seborroisk keratos (åldersvårtor) som är ofarliga, eller aktinisk keratos som är solexponeringsskador och ibland förstadier till skivepitelcancer.
Om en förändring växer snabbt, ändrar färg eller form, eller börjar göra ont är det viktigt att låta en läkare bedöma den snarast.
Behandlingsmetoderna varierar beroende på hudförändringen:
- Vårtor – behandlas ofta med frysning (kryoterapi), syrapreparat, laser eller skrapning.
- Basaliom – tas oftast bort kirurgiskt. I vissa fall används fotodynamisk terapi (PDT), kryoterapi eller Mohs kirurgi.
- Milia – avlägsnas med en liten nål eller mikroskärning i huden.
- Hemangiom – kan behandlas med laser om de orsakar besvär eller sitter problematiskt, annars väntar man ofta ut spontan tillbakagång (särskilt hos barn).
- Mollusker – skrapas, fryses eller behandlas med lokala preparat. Ofta kan man även avvakta eftersom de försvinner spontant.
- Lipom – tas bort kirurgiskt i lokalbedövning om de stör eller växer.
- Keratos – seborroisk keratos tas bort med skrapning, laser eller frysning. Aktinisk keratos behandlas bland annat med kryoterapi, PDT eller skrapning/bränning för att hindra utveckling till skivepitelcancer.
Personer som besväras av sin hudförändring antingen av estetiska eller medicinska skäl kan vara kandidater för behandling. Om förändringen misstänks vara elakartad eller förstadium till cancer (till exempel aktinisk keratos, basaliom) ska den alltid bedömas och behandlas av sjukvården. Har man immunbrist eller annan sjukdom kan det krävas särskilda försiktighetsåtgärder.
Att ta bort oönskade hudförändringar kan ge en kosmetisk förbättring och ibland förebygga allvarliga konsekvenser, som vid basaliom eller aktinisk keratos. Nackdelen är att alla ingrepp kan orsaka ärrbildning eller andra komplikationer om de utförs felaktigt eller om eftervården försummas. Vissa metoder kräver dessutom upprepade behandlingar, till exempel envisa vårtor eller mollusker.
De vanligaste riskerna är rodnad, svullnad, smärta eller sårskorpa i det behandlade området. Vid kirurgiska ingrepp kan man få ärr, och det finns en mindre infektionsrisk. Väljs fel metod för en potentiellt elakartad förändring (t ex laser i stället för kirurgi) riskerar man att tumören inte avlägsnas helt. Därför är det viktigt med professionell diagnostik innan ingreppet.
- Undvik aktiv solning eller brun-utan-sol på området i ett par veckor före laser- eller kryobehandling för att minska risken för pigmentförändringar.
- Informera vårdgivaren om eventuella mediciner som påverkar blodets koagulation eller immunförsvaret.
- Se till att huden är ren innan ingreppet; ibland uppmanas man att använda speciella bakteriedödande tvålar.
Efter frysning eller mindre laser-/skrapbehandling kan området vara ömt, rött och eventuellt bilda en skorpa som faller av inom en till två veckor. Vid kirurgi, till exempel vid avlägsnande av basaliom eller större lipom, kan det ta längre tid för såret att läka och stygnen ska ofta tas bort efter 1–2 veckor. Infektionsrisken minskar om man följer eventuella förbands- och hygienråd.
Många mindre hudförändringar försvinner direkt efter en enda behandling, men vårtor eller mollusker kan kräva upprepade insatser om de återkommer eller inte försvinner helt första gången. Basaliom som avlägsnats kirurgiskt har oftast låg återfallsrisk, men regelbundna kontroller rekommenderas om man haft flera hudförändringar kopplade till solexponering.
Priset varierar beroende på om ingreppet görs i offentlig vård eller privat och på hur omfattande behandlingen är. För mindre estetiska ingrepp, som milia eller seborroisk keratos, kan kostnaden vara några hundralappar upp till ett par tusen kronor per session. Större operationer eller specialiserade metoder (t ex Mohs kirurgi) kan gå på flera tusen kronor. (Priser från 2025.) Medicinskt motiverade ingrepp, som basaliom, täcks ofta av landstinget.
- Elektrokirurgi eller diatermi kan ibland användas för små förändringar.
- Fotodynamisk terapi (PDT) är ett alternativ för ytligare tumörer som basaliom och aktiniska keratoser.
- Lokala krämer (exempelvis immunmodulerande eller syrabaserade) kan fungera vid vissa förändringar som aktinisk keratos eller vårtor.
I samtliga fall är det viktigt att först göra en professionell bedömning av hudförändringen för att välja rätt metod och utesluta eventuella maligna komponenter.