Födelsemärken
Om Födelsemärken
Födelsemärken, också kallade nevi, är pigmenterade områden på huden som uppstår när melanocyter (pigmentproducerande celler) växer i grupper i stället för att sprida ut sig jämnt. De flesta födelsemärken är helt ofarliga och dyker ofta upp i barndomen eller ungdomsåren. Vissa födelsemärken kan dock ändra storlek, färg eller form och bör då undersökas för att utesluta hudcancer.
Att ta bort ett födelsemärke kan göras av estetiska skäl eller för att utesluta medicinsk risk. Oavsett anledning är det viktigt att en läkare eller dermatolog bedömer märket innan ingreppet.
Det finns flera metoder för att avlägsna födelsemärken, och valet beror på märkes typ, storlek och placering:
- Kirurgisk excision: En vanlig metod där födelsemärket skärs bort och såret sys ihop. Passar för misstänkta eller större märken, eftersom man kan skicka vävnaden på analys.
- Shave-excision (skrapning): Födelsemärket rakas av nära hudnivån med ett skalpellblad. Används ofta för upphöjda, godartade märken som inte misstänks vara maligna.
- Laserbehandling: Vissa ytliga eller kosmetiskt störande födelsemärken kan behandlas med laser (t ex en ablativ laser eller en pigmentinriktad laser), men då får man ingen vävnad till histologisk undersökning. Lämpar sig bäst för ofarliga märken med önskad kosmetisk förbättring.
- Kryoterapi: Flytande kväve kan användas för att ”frysa bort” vissa små, ytliga hudförändringar. Mindre vanligt vid födelsemärken men ibland använt om märket är ytligt och helt ofarligt.
Om födelsemärket misstänks kunna vara elakartat är kirurgisk excision med marginaler och histologisk analys den rekommenderade metoden.
Personer med godartade, icke-misstänkta födelsemärken som upplever obehag eller kosmetiska besvär kan överväga att ta bort dem av estetiska skäl. Om man har en familjehistoria av hudcancer eller märket plötsligt börjat ändra färg, storlek eller kontur är det särskilt viktigt att rådfråga en läkare.
Vid misstänkta förändringar görs oftast en kirurgisk excision för att man ska kunna undersöka vävnaden i mikroskop. Gravida och ammande kvinnor kan i de flesta fall genomgå ingreppet om födelsemärket är ofarligt, men om anestesi eller andra ingrepp krävs, görs ibland en individuell bedömning.
En fördel med att ta bort födelsemärken är att man kan förhindra eventuella framtida problem och samtidigt förbättra utseendet eller lindra obehag. När märket skickas för histopatologisk analys får man dessutom klarhet i om det var helt godartat.
Nackdelar inkluderar risken för ärrbildning – som varierar beroende på metod och kroppsområde. Laser- eller skrapbehandling ger inte alltid vävnadsprov, vilket kan vara en nackdel om det finns någon misstanke om malignitet. Kostnader och eventuellt obehag under eller efter ingreppet kan också vara nackdelar att ta med i beräkningen.
Som med alla ingrepp finns en infektionsrisk, även om den är låg när proceduren utförs under sterila förhållanden. Ärrbildning är vanligare vid kirurgisk excision, men även laser och kryoterapi kan ibland ge små ärr, pigmentförändringar eller ojämnheter i huden.
En annan risk är att man missar en elakartad förändring om man väljer en metod som inte möjliggör histologisk analys. Därför bör alla födelsemärken som uppvisar tecken på malignitet först utredas medicinskt och helst tas bort kirurgiskt.
- Rådfråga alltid en läkare eller hudspecialist om märket bör undersökas.
- Undvik solning eller brun-utan-sol på området innan ingreppet, särskilt vid laserbehandling.
- Rengör huden noga på operations- eller behandlingsdagen och avstå från hudkrämer eller makeup på området.
- Informera läkaren om du äter blodförtunnande mediciner eller har någon sjukdom som kan påverka sårläkningen.
Hur länge återhämtningen tar beror på metoden och storleken på födelsemärket. Vid kirurgisk excision kan stygnen tas bort efter 1–2 veckor, och ärret behöver tid att mogna och blekna under flera månader.
Vid mindre invasiva ingrepp, som laser eller skrapning, kan området vara rött eller ha en liten sårskorpa några dagar. För att minska risken för infektion är det viktigt att hålla området rent och följa de råd man får, exempelvis att undvika bad, solarium eller intensiv träning tills huden läkt.
Vid kirurgisk excision får man ett omedelbart resultat i form av att märket är borta, men ärret utvecklas gradvis och kan ändra utseende under det första halvåret. Laserbehandling kan kräva fler sessioner, särskilt om märket är stort eller mörkt. Efter all slags borttagning bör man skydda området från stark sol för att inte riskera missfärgningar.
Det slutliga kosmetiska resultatet kan variera mycket, beroende på hudtyp, ålder, kroppsområde och hur ingreppet utförts.
Priset kan variera beroende på metod, storlek på födelsemärket och om det är ett privat ingrepp eller utförs inom offentlig sjukvård. För en mindre laserbehandling kan kostnaden börja runt 1 000–2 000 kronor, medan en kirurgisk excision av ett större märke kan kosta 3 000–5 000 kronor eller mer. (Priser från 2025.) Om märke tas bort av medicinska skäl kan det i vissa fall täckas av sjukvårdens högkostnadsskydd.
Om man vill jämföra metoder för att ta bort födelsemärken med andra tänkbara ingrepp kan man vilja läsa mer om:
- Elektrokirurgi – bränner bort märket med elektrisk ström (ibland kombinerat med skrapning).
- Kryokirurgi – fryser bort mindre hudförändringar med flytande kväve.
- Kemisk peeling – ytterst sällan effektiv för regelrätta födelsemärken men används ibland för väldigt ytliga hudförändringar.
Val av metod beror på födelsemärket, dess läge och risken för malignitet. Det är viktigt med en professionell undersökning för att säkerställa att rätt teknik används och för att uppnå bästa möjliga resultat.